Dagens DiktEt daglig dikt til glede.torsdag, mars 22, 2007 GOD FREDAGS MORGEN OG GOD WEEKEND ! Dagens visdomsord fra folkedypet: "Fuglen er ikkje so fager i handi som på kvisten:" Siden det våres sender jeg i dag en fin Svensk vise: EN PRÄSTKRAGE I MIN HAND. Det var om våren. Det sjöng i snåren. Jag tog en prästkrage i min hand. Men den sa nej; han älskar ej, han tar en annan men inte dej. Och det blev sommer och nio blommer till en johannisbukett jag band. Men nei, o nej, jag såg dig ej. En annan kom i min drom til mej. Sen ble det höst och det blev kallt, det fanns intet att hoppas. Men när driven för solen smalt då börja blommorna knoppas. Det sjöng i snåren den andra våren, jag tog en prästkrage i min hand. Och den sa' ja. Vad jag blev glad'. Det var jo honom jag ville ha. Och löften svor han, men sen så for han. Jag tog en prästkrage i min hand. Men den sa' nej: han kommer ej, han kommer aldrig tillbaks til dej. Jag sporde linden. Jag sporde vinden, som går med bud ifrån fjerran land. Jag sade: säj minns han väl mej? Men vinden susade: Nei, o nej. Och det blev höst och det blev kallt, men när vintern förrunnit och i solen var drive smalt en annen hade jag funnit. Det sjöng i snåren den tredje våren. Jag tok en prästkrage i min hand. Och den sa' ja. Vad jag blev gla'. Det var jo honom jag ville ha. Så varför plåga sej med att fråga och ta' en prästkrage i sin hand? Den säjer nej: han äskar ej. Än sen, min flicka, vad gör det dej? Vad vet väl blommer om vad som kommer och vad som svinner i vårens brand? Det vet de ej. Om ja och nej kan inga prästkragar svara dej. Men blir jag gammal en gång och en majkväll sig sänker, kan det hända vid fåglars sång att på den första jag tänker. Jag går bland snåren den sista våren och tar en prästkrage i min hand. Den säger ja. Vad jag blir gla'. Det var jo honom jag ville ha. # # # # # # # # # # # # # # # # HA EN GOD DAG OG EN GOD WEEKEND ! |